Trygg i kollektivtrafiken

Majoriteten av all misshandel sker på allmän plats, ofta på eller i närheten av en nöjeslokal, men även inom kollektivtrafiken, dvs. på och i anslutning till tåg, spårvagn, buss eller tunnelbana. De flesta brott sker under helgerna, främst kvälls- och nattetid.

Antalet samtal till Stockholms Lokaltrafiks trygghetstelefon har ökat dramatiskt sedan den infördes; 2010 inkom 1237 samtal relaterade till tunnelbanan. 2016 var antalet uppe i 9373. Dessa samtal kan gälla alltifrån våld, ofredanden och hot, till vandalism, klotter eller påverkade personer som råkat somna på perrongen.

Vad kan du göra för att öka tryggheten när du reser kollektivt, både för dig och andra?

Undvik vissa tider

Undvik att resa under de mest våldsutsatta tiderna (helgnätter) och försök istället ordna skjuts eller lägg pengar på taxi. Res med större taxibolag som har ett växelnummer. Åk inte svarttaxi.

Samåk gärna

Undvik att resa ensam, åtminstone nattetid. Samåk hellre med vänner och se till att alla kommer hem ordentligt. Håll kontakt om ni går av vid olika hållplatser e.d. Har du inget annat alternativ än att resa på egen hand, försök då att välja en vagn eller en plats där det finns andra städade passagerare, eller sitt i närheten av personal (chaufför, tågvärd etc.).

Placera dig “smart”

Placera dig säkert redan på perrongen eller hållplatsen; stå inte för nära spåret, gatan eller någon resenär som uppträder hotfullt eller konstigt.

Försök sitta nära en utgång, gärna nära busschauffören, eller annan personal. Undvik alltid att ha ryggen mot ingångar, eller eventuella hot. Försök istället ha uppsikt över ingångarna så att du ser vilka som stiger ombord.

Placera barn, handväskor, laptops etc. på insidan och sitt själv ytterst. Är ni två eller fler, försök placera er mittemot varandra för att på så sätt tillsammans få bättre överblick.

Kameraövervakning är att föredra, och går att hänvisa till om någon blir för närgången. Ofredande är ett lagbrott.

Planera resan i förväg

Många planerar helgens aktiviteter minutiöst, men missar hemresan. Vissa tänker ”vi får se”, ”det löser sig”, eller ”vi får se var vi hamnar, jag kan säkert slagga hos någon”. Denna inställning är inget vi rekommenderar.

Många planerar helgens aktiviteter minutiöst, men missar hemresan.

Planera din resa i god tid. Se till att ha giltiga färdmedel (åkkort, biljetter e.d.) och kontrollera tidtabellerna i förväg, så att du har en färdig plan för hur och när hemresan ska ske. Planera med viss marginal och var noga med att inte missa avgången om det är långa väntetider eller uppehåll i trafiken.

Mobiltelefonen kan vara till stor nytta och batteriet ska räcka hela resan. Se till att eventuella appar med exempelvis reseinfo redan finns installerade. Programmera gärna in eventuella nödnummer (trygghetscentral e.d.) och skriv in korrekta uppgifter i ICE/krisinformation, som finns förprogrammerat i de flesta moderna mobiltelefoner.

Var medveten om din omgivning

Håll dig vaken under hela resan. Om du sover eller är kraftigt berusad ökar du riskerna dramatiskt.

När du befinner dig på allmän plats måste du vara mer medveten om din omgivning än vad du behöver vara hemma i vardagsrummet. Håll koll på vad som händer runt omkring dig och försök vara observant på avvikande beteenden, t.ex. personer eller grupper som framstår som konfrontativa, aggressiva, narkotikapåverkade eller litet för närgångna. Detta gäller även avvikande föremål, t.ex. väskor utan ägare eller tillhyggen av olika slag.

Om du är onykter, stirrar ner i mobilen, lyssnar på musik, eller är upptagen med annat är det svårare att uppfatta vad som händer runt omkring.

Håll dig vaken under hela resan. Om du sover eller är kraftigt berusad ökar du riskerna dramatiskt, både för våld och rån, och är i princip helt hjälplös om något skulle hända.

Lita på magkänslan, undvik problem

Om du upplever att du är i en hotfull situation eller får en dålig känsla i magen av någon passagerare, lita då på din magkänsla. Undvik eller avvik! Stanna inte kvar för att ta reda på om din intuition var riktig. Byt till en annan plats eller byt vagn för att slippa eventuella problem. Om känslan kvarstår, t.ex. om personen följer efter dig, påkalla förares/trafikvärds uppmärksamhet eller be andra resenärer om hjälp.

I värsta fall: lämna tåget/bussen och invänta nästa. Försök då röra dig tillsammans med andra passagerare och försäkra dig om att du inte blir ensam kvar med personen/personerna du försökte undvika från första början.

Att undvika potentiellt farliga situationer är den absolut bästa förebyggande åtgärden. I värsta fall avvek du från något som var ofarligt.

Tveka inte att be om hjälp

Tveka inte att be om hjälp om du känner dig hotad eller hamnar i en nödsituation, men rikta dig då i första hand till personal, annars till enskilda personer (t.ex: ”Du i röd jacka! Ring 112!”). Detta p.g.a. åskådareffekten (som innebär att ju fler åskådare som närvarar när en person utsätts för våld eller fara, desto mindre benägen är var och en av dessa att ingripa).

Tveka inte heller att kontakta en trygghetscentral eller ringa 112 om du känner oro för dig eller någon annan.

Är situationen riktigt allvarlig eller t.o.m. livshotande kontaktar du självklart i första hand Polisen på telefonnummer 112.

Tänk på övrig säkerhet

Försök att alltid ha koll på var eventuella nödutgångar, brandsläckare och fönsterhammare är placerade. Använd alltid säkerhetsbälte om du åker buss.

I kollektivtrafiken förekommer också egendomsbrott, t.ex. ficktjuveri. Håll koll på handväskor, ryggsäckar och fickor, och se till att de är stängda. Särskilt i stor trängsel! Undvik att hantera värdesaker på allmän plats och förvara inte plånboken i bakfickan.

Var misstänksam om någon närmar sig utan anledning eller försöker distrahera dig på något sätt. Ficktjuvar arbetar ofta i grupp.

Inga föremål eller ägodelar är värda att försvara med livet eller hälsan som insats!

Personrån (och överfall)

Vad är skillnaden på rån och stöld?

Stöld sker utan direkt hot mot dig som person. Rån utförs med hot eller våld mot dig.

Försvara aldrig pengar eller materiella ting med liv eller hälsa som insats. Vilken nytta gör prylarna om du förolyckas?

Försvara aldrig pengar eller materiella ting med liv eller hälsa som insats.

Att beväpna sig, eller tänka att man ska slå sig ur en situation kan vara ödesdigert.

En liknelse:

Lek med tanken att låta en oerfaren person traska in på din arbetsplats och helt utan förkunskap inte bara göra ditt jobb, utan dessutom göra det bättre. Sannolikheten för att personen ska lyckas är mycket liten.

Rånare slår sällan till för första gången. De är erfarna återfallsförbrytare som skapar övertag för att nå utdelning med så få egna förluster som möjligt. Risk, utdelning och arbetsinsats i balans.

Så även om du är stor och stark, har tränat massvis med självförsvar eller bär vapen kommer gärningsmännen i princip alltid ligga steget före. De håller redan vapnen i händerna, är flera till antalet och har redan utsett tid och plats, medan du helt saknar förkunskaper om deras antal, bakgrund och avsikter att skada dig.

Men okej; lek ändå med tanken att du verkligen är världsmästare på att slåss. Ingen tar dig. Är det värt att stå åtalad för grov misshandel, eller i värsta fall dråp? Även om du frias tar rättsprocessen lång tid och mycket energi. Det finns också risk att den eller de du slagit ner vill hämnas. Och förringa inte effekterna av det dåliga samvetet och ångesten som kan komma av att ha skadat någon för livet. Det finns flera exempel på hur ett enda knytnävsslag, en örfil eller knuff lett till döden, då den som fallit omkull samtidigt slagit i huvudet. Du kommer betraktas som ansvarig för dödsfallet.

Våld är den absolut sista åtgärden att vidta när alla försök till flykt är utsiktslösa och det råder fara för ditt eller annans liv eller hälsa.

Våld är den absolut sista åtgärden att vidta när alla försök till flykt är utsiktslösa och det råder fara för ditt eller annans liv eller hälsa. Börja inte ens snacka. Lämna platsen så fort som möjligt och ring polisen. Kontakta försäkringsbolaget.

Den som bestämt sig för att råna någon är inte intresserad av att snacka.

Alltså; undvik situationen till att börja med. Det kan vara värt att ta en extra omväg, lägga pengar på taxi, eller vidta andra tidsfördröjande och något dyrare åtgärder för att minimera risken att utsättas.

Närliggande exempel:

Du står inomhus och betraktar en tjuv på garageuppfarten. Vad gör du?

1: Beväpnar dig, går ut och tar gärningsmannen på bar gärning.

2: Står kvar inomhus, ringer 112, tar bilder och påkallar uppmärksamhet. Kanske lyckas knackningarna på rutan skrämma bort gärningsmannen.

Lämna aldrig bostaden och äventyra din hälsa till förmån för materiella värden utanför. Då ökar risken för våld avsevärt. Även om du bara sett en ensam obeväpnad yngling kan fler stå bakom hörnet. Plötsligt har du dem kanske inne i huset istället.

Hur blir du ett svårare offer?

En övning:

Simulera. Du kan när som helst i vardagen gå in i rollen som potentiell gärningsman. Vilket brott skulle du kunna tänkas begå? Inbrott, stöld, rån? Se dig omkring och leta efter lätta byten. Varför väljer du vissa personer och inte andra?

Är de kraftigt berusade?

Är de uppslukade av sin telefon?

Befinner de sig på en plats utan vittnen?

Kan de av andra anledningar vara lätta offer?

Låt dina observationer gälla för dig själv. Vad gör du som kan äventyra din säkerhet? Framförallt: Vad kan du göra för att inte bli ett offer.

Bara genom att se dig omkring då och då, förbättrar du dina chanser. Låt exempelvis inte telefonen uppta all din uppmärksamhet. I trafiken utgör du dessutom en fara för andra om du inte är observant. Den som är 18 får berusa sig med alkohol. Men det är ingen slump att över 70 % av alla som hamnar på Södersjukhusets akutavdelning utsatta för gatuvåld är berusade.

Anekdot:

Två vandrare tar en paus i skogen. Plötsligt skymtar de en björn. Den ene knyter blixtsnabbt sina kängor.

”Skämtar du? Inte en chans att du springer snabbare än en björn”, säger kompisen.

”Nej, men det räcker att jag springer snabbare än du.”

Ovanstående kan tyckas cyniskt, men genom att skapa bättre chanser för dig själv blir det också lättare att hjälpa andra. Genom att själv bli ett offer hjälper du ingen.

Med rätt kunskaper kan du upplysa och på så vis skapa bättre förutsättningar även för andra.

  • Var medveten om din omgivning, och skylta inte med dyra saker.
  • Rånare gillar inte vittnen, så håll dig bland andra människor, men se upp för ficktjuvar.
  • Håll dig till upplysta områden. Undvik mörka parker och gränder. Kameraövervakade områden är att föredra.
  • I bilen kan det vara bra att låsa om sig. Ha som vana att göra det så fort du satt dig.
  • I nyktert tillstånd och i sällskap med andra är du oftast ett svårare byte.
  • Försvara aldrig materiella ting med liv eller hälsa som insats.

Brott i nära relation

Att hamna i en relation där man blir fysiskt och psykiskt kränkt är lättare än vad många tror. Att lämna den kan vara betydligt svårare, och tyvärr finns ingen enkel eller smärtfri väg ut. Men liksom med andra farliga situationer handlar det om att undvika och fly. Lämna relationen. Det finns inget annat sätt. Ta hjälp. Försök inte lösa situationen på egen hand.

Varningstecken

Fysiskt våld föregås ofta av verbala kränkningar och hot.

Våld är nästan aldrig det första tecknet på brott i nära relation. Varningssignalerna är dock inte alltid så lätta att uppfatta. Några varningstecken:

Manipulation

Överdrivet kontrollbehov

Kontrollfrågor och osund svartsjuka

Krav på att få gå igenom annans telefon, mejl, Facebook m.m.

Nedsättande och föraktfulla kommentarer om vänner och familj

Förbud mot att träffa vänner och familj

Verbala kränkningar och hot

Våldsamt beteende

Svårt att lämna

Det kan vara mycket svårt att lämna en relation, även om man blir utsatt för våld eller kränkningar. Anledningar till det kan vara:

Ånger/förtvivlan, spelad eller äkta, och löften om bättring från förövaren

Presenter eller överraskningar som gottgörelse

Den som manipulerar spelar ofta på annans rädsla, skuldkänsla och pliktkänsla.

Manipulation av offrets självbild/uppfattning om att klara sig på egen hand. Det kan t.ex handla om brist på pengar, oförmåga att träffa en ny partner, eller andra påstådda svagheter.

Ytterligare hot. Hot om våld mot offret eller mot tredje person (familjemedlem, husdjur e.d.). Hot om självmord, eller annat destruktivt beteende.

 

Det är aldrig okej att tvingas till något man inte vill. Bagatellisera inte och förminska inte dig själv.

Den som manipulerar spelar ofta på annans rädsla, skuldkänsla och pliktkänsla. Men att sätta gränser kan vara svårt. Särskilt om man mår dåligt eller befinner sig i beroendeställning. Att vara upp över öronen förälskad underlättar inte heller.

Mia

”Från början tyckte jag hans svartsjuka var lite gullig. Han ville liksom ha mig.”

Mia träffade en snygg, karismatisk och omtänksam kille, Kristian.

”Han hade bra jobb, fint hus. Klockan, bilen … Allting såg bra ut. Och han var verkligen fin. Och rolig. Bjöd på allt.”

Först i efterhand kunde Mia se de tidiga varningssignalerna. Något vännerna och familjen hade sett som tydliga.

”Såklart. Men jag vägrade fatta. Och när de frågade om han slog mig blev jag bara förbannad.”

”Jag var stark, smart, kom från en bra familj och skulle aldrig låta någon bestämma över mig. Men ändå. I efterhand känner man sig så jävla dum.”

Mia skakar på huvudet.

”Men den som inte varit med fattar inte hur lätt det är att hamna där.”

”Från början tyckte jag hans svartsjuka var lite gullig. Han ville liksom ha mig.”

De flyttade ihop, och under flera år utsattes Mia för fysisk och psykisk misshandel och flera våldtäkter.

”Men var går gränsen för våldtäkt när man är tillsammans? Jag lät honom ta mig eftersom det blev lugnast då.”

De gifte sig.

”Jag vet att det låter sjukt, men jag blev jätteglad när han friade. Det betydde ju att han verkligen älskade mig.”

Vid det här laget var Mia helt avskuren från vänner och familj.

”Han ville inte att jag skulle jobba heller.”

Mia saknade medel och vågade inte prata med någon.

”Om jag kunde skruva tillbaka klockan skulle jag dragit redan i början när han gick igenom min telefon. Och det var inte det första han gjorde heller. Innan dess frågade han hur många jag haft sex med, vad de hette och så vidare. Han gjorde det med ett leende och jag blev lite generad och som sagt, jag tyckte det var lite gulligt.”

Mia har en dotter som var fem år gammal när de flyttade ihop.

”Han kunde vara elak mot henne också. Kallade henne för saker. Puttade omkull henne, och misshandlade mig inför henne. Ändå kunde jag inte dra. Jag vågade inte. Till och med självmord kändes som en bättre utväg.”

”Jag hade behövt någon att prata med, någon trygg person som kunnat ta mig därifrån, men ändå vet jag att hade någon försökt hade det inte funkat. Jag var liksom inte där.”

”Flera gånger var jag nära att gå tillbaka, hur sjukt det än kan låta.”

Mia vet inte själv vad som fick henne att äntligen lämna relationen.

”Jag var så svag, så bräcklig. Ändå stark som orkade lämna. Flera gånger var jag nära att gå tillbaka, hur sjukt det än kan låta.”

”Jag trodde att allt skulle bli bra, att han älskade mig. Tyckte synd om honom. Han grät och sa att han behövde hjälp. Och jag trodde på honom.”

Med hjälp av vänner och familj som tvingade henne att inte gå tillbaka gjorde Mia en polisanmälan. Men trots trovärdiga vittnesuppgifter lades förundersökningen ner.

”Det tog flera år att bli en hel människa igen. Ibland tvivlar jag på om jag är det än. Jag har så fruktansvärt dåligt samvete för vad jag utsatte min dotter för.”

Även om åren och vissa händelser flyter ihop i en dimma är Mias råd till andra väldigt tydligt.

”Gå. Gör slut. Lämna relationen. Det finns ingen annan väg.”

Polisanmäl, lämna relationen och sök hjälp. Du är inte ensam.

Tyvärr är Mias berättelse alltför vanlig. Gemensamt för de fall vi satt oss in i är att fysisk misshandel alltid föregåtts av hot och/eller överdrivet kontrollbehov. Vi kan också se att kontrollbehovet alltid ökar och att våldet blir grövre och/eller förekommer mer frekvent. Under lugnare perioder tror offret ofta att det går åt rätt håll och kommer att ordna sig, men aldrig har vi sett att så blir fallet. Som offer kommer du aldrig kunna förändra förövarens beteende på egen hand. Polisanmäl, lämna relationen och sök hjälp. Du är inte ensam.

Hjälp

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50

www.kvinnofridslinjen.se

www.rikskriscentrum.se

Mörkertalet är stort. Därför är det omöjligt att ange några exakta siffror, men även män blir misshandlade i nära relationer. Av kvinnor. I en studie utförd av Sahlgrenska akademien (publ 2012) uppgav en av tio män att de utsatts för misshandel i nära relation under det senaste året.

Till dig som slår

Du som kränker eller slår begår inte bara ett allvarligt brott. Du förstör andras liv, och det finns inga ursäkter. Ingen tvingar dig att kränka. Du väljer.

Sök professionell hjälp. Du är inte ensam.

www.rikskriscentrum.se

Till anhöriga

Så länge offret inte själv erkänner sin situation finns tyvärr inte mycket du kan göra för att lösa situationen. Fördöm inte. Lyssna och visa att du finns kvar och stöttar den dag den utsatta är redo att lämna den destruktiva relationen.

Mental förberedelse

mental förberedelse

”Ett spontant tal tar tre veckor att förbereda.”

Winston Churchill

Klinisk erfarenhet visar att människan är ganska dålig på att överföra kunskap om det allmänna till det personliga. Så även om vi vet att trafikolyckor sker varje dag blir vi ändå överrumplade när vi själva är med om en.

På samma sätt underskattar vi i allmänhet sannolikheten för – i synnerhet konsekvenserna av – att bli utsatta för våld. Behovet av att vara förberedd inför en sådan händelse känns då väldigt avlägset, och skulle vi plötsligt hamna där är vi mycket dåligt rustade för att kunna hantera det. Tydliga varningssignaler kan komma att ignoreras helt, och förmågan att reagera och agera resolut och effektivt kan vara ytterst begränsad när man aldrig tidigare upplevt, eller ens förväntat sig, något liknande.

Vid en akut kris är hjärnan under stor belastning och har många intryck att sortera upp. Detta samtidigt som vi ska hantera en intensiv känslomässig reaktion. Att viljemässigt kontrollera sitt agerande är då mycket svårt.

Att hantera sin rädsla

I en krisartad akutsituation är följande reaktioner vanliga:

Flykt – När vi känner oss underlägsna.

Kamp – När vi känner oss överlägsna.

Frys – När vi inte förstår vad som pågår.

Regelbunden övning krävs för att kunskaper ska sätta sig och automatiseras

De exakta biologiska mekanismerna är invecklade och inte fullt klarlagda, men en oförmåga att kontrollera sitt beteende kan få förödande konsekvenser, men den som är förberedd, eller har ett syfte – exempelvis insatspersonal – har bättre förmåga att klara sig, inte bara i stunden, utan också från efterföljande men. Till och med är det så att upplevelsen av kontroll kan räcka för att skapa avsevärt bättre förutsättningar, än om man känner sig helt utlämnad åt yttre omständigheter, omöjliga att påverka. Den som har klarat av många liknande situationer står också bättre rustad.

Men regelbunden övning krävs för att kunskaper ska sätta sig och automatiseras. Det räcker alltså inte med att förbereda sig mentalt vid ett tillfälle.

Tullinge

Ur Dagens Nyheter den 3 januari 2015:

”En 21-årig man har avlidit efter att ha blivit allvarligt knivskuren på Norra Parkhemsvägen i Tullinge, söder om Stockholm. Mannen hade hamnat i ett bråk med en 51-åring efter en trafikincident. Denne misstänks nu för mord.”

Enligt domen svängde 51-åringen ut framför 21-åringen som ”upplevde sig som hindrad i trafiken”. Männen pekade finger och gestikulerade. De stannade, klev ur bilarna varpå slagsmål uppstod. Den yngre utdelade första slaget. Den äldre höll i en fällkniv med ett 9 cm långt blad. Endast ett hugg utdelades. Det tog i bröstkorgens vänstra sida och träffade hjärtat.

Ur domen:

”Han (51-åringen) inser i efterhand att han hade alternativa handlingsmöjligheter, och han inser att han om han hade tänkt rationellt, borde ha kört från platsen eller stannat kvar i bilen. Allt gick dock så fort att han inte hann tänka så mycket.”

Viljan att agera ut sin ilska är medfödd, men kan få katastrofala följder. Genom mental förberedelse kan man ta udden av plötsliga fysiologiska responser och hinna tänka ett steg längre. I fallet ovan hade 51-åringen tvärtom valt att beväpna sig med kniv redan i förväg, just för att eventuellt använda i självförsvar. Om han istället förberett sig på att undvika och fly den hotfulla situationen hade utgången troligtvis blivit en annan.

Magkänsla

magkänslaBLOMBERG, juni 2015

Söndagen den 7 juni 2015 skickade Lisa Holm ett sms till sin pappa och meddelade att hon var på väg hem. Klockan var 18.22.

Vid 20-tiden började föräldrarna sakna henne och 21.47 anmäldes hon som försvunnen.

Nerijus Bilevicius, 35, dömdes för mordet. Den tekniska bevisningen var stark. Alltjämt nekar Nerijus till brott. Därför kommer vi förmodligen aldrig säkert få veta hur den första kontakten togs.

Men vad vi vet är att dagen innan, vid ungefär samma klockslag, var en kvinna i trettioårsåldern ute och sprang. Hon hejdades av Nerijus, som vinkade henne till sig och bad om en vägbeskrivning. När kvinnan visat på sin mobil, sa han sig inte förstå, och föreslog att hon istället skulle visa på en karta i hans bil.

I vittnesförhör uppgav kvinnan att Nerijus varken var otrevlig eller framfusig, och att hon inte är någon jätteängslig person. Ändå var någonting obehagligt. Han var stressad, svettig och lite komplicerad. Han luktade också väldigt mycket rök.

Tydligare än så här blir kanske inte föraningen om att något livsfarligt kan inträffa.

Observera att i de flesta fall går det bra, men ge akt på magkänslan.

Vad är magkänsla?

Innan en farlig situation blivit konkret vittnar många om en intuitiv känsla. Inte sällan sitter den i magen.

Innan en farlig situation blivit konkret vittnar många om en intuitiv känsla. Inte sällan sitter den i magen. Varför?

Olika strukturer i hjärnan har olika uppgifter. Amygdala fungerar som grindvakt och sorterar upp våra sinnesintryck på följande sätt: Är det vi upplever hotfullt, eller är det inte hotfullt?

Om amygdala uppfattar ett hot, så skickas signalerna omedelbart vidare till nervsystemet och ger ett så kallat sympatiskt påslag. Bland annat kan matsmältningen stanna av. Då upplever vi en klump i magen. Det kan också sticka i fingrarna, man kanske får handsvett, muntorrhet, ökad puls och andning med mera. Dessa fysiska reaktioner startar ofta innan vi ens är medvetna om hotet.

Därefter tar förnuftet vid. Varför känner jag på det här viset? Är det ett faktiskt hot, eller ska jag avvisa signalerna som ovidkommande?

Det mest sannolika är att vi inte är utsatta för fara. Därför är det inte konstigt att vi ofta avfärdar känslan av obehag.

Det mest sannolika är att vi inte är utsatta för fara. Därför är det inte konstigt att vi ofta avfärdar känslan av obehag.

Men beakta omständigheterna. Vad har fått kroppen att reagera? Är jag ensam? Var befinner jag mig? Vem pratar jag med? Vad är klockan? Finns alkohol med i bilden?

Se på statistiken: När och var är det rimligt att något farligt sker? Vilken typ av situation gör att jag bör ta hänsyn till alarmsignalerna? I vilken kontext befinner jag mig?

Amygdala är väldigt snabb, men oprecis. Därför kan du få samma fysiologiska reaktion om du tappat din mobil, som om du hamnar i en potentiellt våldsam situation.

Informationen lagras, så nästa gång du upplever samma sak reagerar kroppen ännu snabbare. Alltså sker en tillvänjning. Särskilj därför på vad som sker i stunden från minnen av vad som skett tidigare. Annars finns risk för överdriven reaktion, eller ingen reaktion alls, beroende på vad du är van vid.

Vad är självförsvar?

Självförsvar och kampsport är inte samma sak, och våld är den absolut sista lösningen vi förespråkar. Självförsvar handlar främst om mental förberedelse och medvetenhet.

Att undvika potentiellt farliga situationer är den tveklöst bästa förebyggande åtgärden som finns.

Ju tidigare man hanterar en farlig situation desto fler handlingsalternativ brukar man ha och desto lägre risk behöver man utsättas för. Ju längre man å andra sidan låter situationen pågå desto färre bra val kvarstår. Agera därför omedelbart. De första sekunderna kan vara direkt avgörande.

Farlig situationExempel 1

Du är på krogen med några vänner och en okänd person stirrar ut dig. Du känner dig olustig eller provocerad. Vad gör du?

1: Stirrar tillbaka

2: Byter plats

Om du väljer att stirra tillbaka – något du är i din fulla rätt att göra – bidrar du till att skapa en farligare situation. Risken för våld ökar. Antalet bra val minskar.

Om du istället informerar dina vänner och föreslår en annan plats har du i ett tidigt skede valt att undvika problem.

Exempel 2

Du har klivit av nattbussen och går hemåt på en öde gata. En bil stannar jämsides. Föraren vevar ner rutan och ber om en vägbeskrivning. Det visar sig att ni ska åt samma håll och du blir erbjuden skjuts. Vad gör du?

1: Förklarar vägen, men tackar nej till skjuts.

2: Tackar ja till erbjudandet. Föraren verkar trevlig.

Att prata med främmande människor är sällan farligt. Att följa med dem till en okänd plats kan däremot vara det. Sätt dig inte i bilen ens om det ösregnar eller bara handlar om att tyda en karta. Det kan göras utanför bilen. I bilen ökar risken markant och antalet bra val minskar drastiskt.

Exempel 3

Du ska ta ut pengar från en bankomat. Det är sent på kvällen och bortsett från ett gäng som står och hänger är gatan ganska tom. Gänget består av tre personer. De följer dig med blicken och din magkänsla signalerar att något är fel. Vad gör du?

1: Trotsar magkänslan, tar ut pengarna och skyndar vidare.

2: Väljer en annan bankomat.

Om du väljer att trotsa magkänslan utsätter du dig för en risk som lätt hade kunnat undvikas. Istället kan situationen eskalera till något mycket svårhanterligt. Risken för våld ökar. De bra valen minskar.

Självskydd handlar inte om att vinna.

Självskydd handlar inte om att vinna, utan om att överleva och undvika risker med så få skador som möjligt. Därför kan det vara värt att ta en extra omväg, lägga pengar på taxi, eller vidta andra tidsfördröjande och något dyrare åtgärder för att minimera risken att utsättas för brott.

Att beväpna sig, eller utgå från att man ska slå sig ur en situation kan vara ödesdigert, och bör ses som en absolut sista utväg, när alla försök till flykt är utdömda.

Med kunskap, medvetenhet och rätt mental inställning minskar du risken att utsättas för brott.

Ha en plan

Att vara förberedd gör att man kan undvika många risker helt, innan de ens hinner bli ett konkret problem. Likväl kan farliga situationer uppstå, och liksom vid en eventuell brand, är vi betjänta av att tänka till och öva innan något händer. När det brinner är det för sent att börja diskutera.

Att i förväg ha tänkt igenom vilka risker du tar och hur du bäst kan hantera dem är grunden för all form av självskydd.

En plan, hur enkel den än är, kan förbättra dina chanser avsevärt.

Att tänka igenom ett scenario och planera i förväg vad du gör om det skulle inträffa är varken paranoia eller pessimism. Snarare ökar möjligheten att reagera och agera snabbt och effektivt medan risken för förvirring, panik eller handlingsförlamning minskar. En plan, hur enkel den än är, kan förbättra dina chanser avsevärt.

Oavsett scenario är följande värt att begrunda (Punkt 1-3 är applicerbara på många farliga situationer medan punkt 4 sticker ut. Likväl är den viktig att känna till.):

1: FLY

2: KÄMPA

3: GE ALDRIG UPP

4: VÄGRA BROTTSPLATS #2

Fly

Att reagera omedelbart är avgörande oavsett vilken typ av farlig situation det gäller.

Denna punkt är tydlig och enkel. Håll koll på nödutgångar och flyktvägar, och ha en samlingsplats om ni är flera. Lämna personliga tillhörigheter om det står mellan dem och din hälsa. Prylarnas värde står sällan i paritet med livslånga skador. Att reagera omedelbart är avgörande oavsett vilken typ av farlig situation det gäller. Låt inte hävdelsebehov och stolthet styra. Stå inte kvar och fundera. Spring! I värsta fall flydde du från något som var ofarligt.

Kämpa

Här ska du förhoppningsvis aldrig behöva hamna. Det har då gått väldigt långt och alla försök till flykt är utdömda. Exempelvis kan det finnas barn med i bilden, som du inte vill springa ifrån, och det börjar handla om liv eller död. Explodera, skrik, slå, spring! Din mentala inställning är avgörande. Observera att denna situation är extremt ovanlig. Ändå inträffar den i de tryggaste av världar.

Även om våld på den här nivån kan vara på liv och död syftar det till att kunna fly. Våldet måste vara explosivt och resolut. Använd allt som står i din makt. Rädslan för att skadas får inte vara ett hinder. Du kommer att skadas, men gör du inget så blir det värre.

Ge aldrig upp

I samtliga fall vi studerat där svagare offer klarat sig ur gärningsmännens våld är det den mentala inställningen som gjort skillnaden. Inte att de skulle ha tränat kampsport.

Ge aldrig, aldrig, aldrig upp!

Att vi tjatar om din mentala inställning beror på att utan den kommer du ingenstans. Verkligt mod och enastående handlingar kommer inte alltid från vältränade, beväpnade proffs. Oftare kommer det från vardagliga människor som ställs inför extrema situationer, och som har attityden att de själva måste ta sig ur situationen. Jag ska klara det här! Jag kommer klara det här! Rätt attityd kan hålla dig levande trots svåra skador. Ge aldrig, aldrig, aldrig upp!

Vägra brottsplats #2

Den som hotar dig med vapen har ett syfte. Är syftet att på plats begära plånbok, mobil och klocka; ge bort och spring. Om syftet är att föra bort dig i en bil; vägra. Lita inte på en gärningsman som påstår att bara du gör som du blir tillsagd så kommer du inte att skadas.

Erfarna återfallsförbrytare skapar övertag för att nå utdelning med så få egna förluster som möjligt. Risk, utdelning och arbetsinsats i balans. Förutom vapen, numerärt överläge och överraskningseffekt kan det också röra sig om människorov1.

Kidnappning – som är mycket ovanligt – förekommer oftast i kombination med andra brott, exempelvis sexuella övergrepp, misshandel eller utpressning. Förövarens mål är att utöka sin kontroll över offret. Vad som känns osäkert på brottsplats #1 känns säkrare på brottsplats #2, som oftast är mer isolerad och utan vittnen eller andra personer som kan hjälpa dig.

Gör ditt yttersta för att inte bortföras.

Om gärningsmannen försöker dra in dig i terräng eller till annan undanskymd plats; gör allt upptänkligt motstånd. Risken för att bli skadad eller dödad minskar inte om du följer med gärningsmannen till en mer isolerad plats. Tvärtom. Gör ditt yttersta för att inte bortföras, och ge aldrig upp. Det du inte blir utsatt för på brottsplats #1 kan nämligen ske på brottsplats #2.

Att misslyckas att planera är att planera att misslyckas!

(1) Människorov enl. 4 kap. 1 § Brottsbalken: När någon ”bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller henne till tjänst eller att öva utpressning”.

Pascal

knivVarberg 7 juli 2013. Sommarlov. En solig söndagsförmiddag vaknar artonårige Pascal Hertinge av att en okänd man står bredvid hans säng. Pascal, som har ett synfel och ser suddigt utan glasögon, frågar vad mannen vill.

”Kan du hjälpa mig?”

”Med vad?” frågar Pascal.

Mannen upprepar frågan, men går sedan till omedelbar attack med en mattkniv.

Pascal har aldrig tränat kampsport och den enda fysiska aktivitet han haft lite intresse för är att åka skateboard. Den 24-årige gärningsmannen däremot, hade tränat thaiboxning. Dessutom var han beväpnad och började stående medan Pascal låg i sin säng. Men Pascal reagerade direkt.

”Jag försökte vira in kniven i täcket. Slog, sparkade och skrek, och frågade varför han gjorde så här.”

“Jag bestämde mig för att det inte var så här jag skulle dö.”

”För att jag är psykopat”, svarade gärningsmannen.

”Han sa det helt lugnt medan han högg”, säger Pascal, ”och det var då jag verkligen fattade att han ville döda mig. Men jag bestämde mig på en gång för att det inte var så här jag skulle dö. Inte idag.”

Pascal fick flera hugg i halsen och i bröstkorgen. På händerna fick han avvärjningsskador.

”Jag lyckades få honom av mig och ut ur rummet, men dörren hade dåliga gångjärn. Därför ramlade jag baklänges med den över mig när han sparkade in den.”

Kampen började på nytt. Pascal hade bara kalsonger på sig och blodet rann över hela kroppen. ”Jag fick bort honom igen, tog mig längre in i rummet och ställde en stol mellan oss. Sen spelade jag mer skadad än jag var, men var beredd på att ta min elgitarr och slå honom med.”

Gärningsmannen stod dock kvar ute på golvet och sa: ”Nu kommer du att dö”. Sedan skrattade han lugnt och lämnade rummet. Pascal tog sina glasögon och sin mobiltelefon, och sprang in på toaletten. Pascals mamma, som varit i tvättstugan, fick sitt livs kanske obehagligaste syn när hon kom in i lägenheten.

”Dörren var ju insparkad, det var blod överallt, och när jag kom ut från toaletten och sa att hon var tvungen att skynda sig fick hon ju se mig också.”

De låste in sig på toaletten och ringde 112. Vad de inte visste då var att förövaren redan skurit en annan man och efter attacken mot Pascal även mördat en 84-årig kvinna. Snart hörde de några smällar. Det var polisens skott som slutligen satte stopp för gärningsmannen som dog.

När man vaknar klockan 11:00 en solig söndagsmorgon är en av de sista sakerna man förväntar sig en knivbeväpnad mördare stående bredvid sin säng. Bor man dessutom på en lugn gata i Varberg, och snart ska börja sista året på gymnasiet är man kanske ännu mindre förberedd än om man är äldre och lever i en våldsutsatt förort.

”De flesta som känner mig skulle beskriva mig som en lugn person”, säger Pascal.

Under attacken övervägde han sina alternativ och tänkte positivt.

”Knivhuggen kändes bara som slag, och det var först när polisen var på plats och jag låg på hallgolvet, som det började göra ont.”

”Jag var helt säker på att det inte var så här jag skulle dö. Jag funderade på om jag skulle öppna fönstret och hoppa ut där, men det sitter en spärr, så det skulle ha tagit för lång tid. Så då funderade jag på om jag skulle kasta mig genom rutan, men då skulle jag nog skada mig. Jag tänkte också vilka saker jag kunde kasta på honom. Datorn till exempel, men jag lät bli. Jag blev aldrig vild och började veva, utan varje slag var riktat. Knivhuggen kändes bara som slag, och det var först när polisen var på plats och jag låg på hallgolvet, som det började göra ont. Särskilt i bröstkorgen.”

Vad Pascal gjorde fel: Inget.

Hade hans mamma låst ytterdörren medan hon var nere och hämtade tvätten finner vi det dock troligt att gärningsmannen skulle gått vidare till nästa dörr, eftersom attacken inte var personligt riktad.

Vad Pascal gjorde rätt: Allt.

Pascal reagerade direkt, använde vad han hade och höll sig förhållandevis lugn. Hans mentala inställning: Jag ska inte dö. Inte idag. Inte så här, var avgörande. Han var mer rädd för döden än för att bli skadad. Han tog med sig sin mobiltelefon, och kunde å ena sidan ha valt att lämna lägenheten, men hade å andra sidan då lämnat sin mamma i sticket.

Låt oss understryka: I samtliga fall vi studerat där svagare offer klarat sig ur gärningsmännens våld är det den mentala inställningen som gjort skillnaden. Inte att de har tränat kampsport.

Skyddsrummet – en programförklaring

Skyddsrummet

Enligt BRÅ:s nationella trygghetsundersökning skedde 2015 ca 317 000 fall av misshandel. Det är 868 våldshändelser varje dag. Ytterst få av dessa ledde till fällande dom. Samma sak med sexualbrotten, som 2015 uppgick till ca 482 000 stycken. Observera att i inget av ovanstående exempel är händelser mot barn inräknade.

Siffrorna i ena fallet utgör en minskning, i det andra fallet en drastisk ökning från föregående år, vilket visar att samhället inte är statiskt. Därför finns all anledning att kämpa för långsiktig förändring med färre kränkningar och större fri- och rättigheter för medborgarna. Samtidigt finns goda skäl att ta större eget ansvar för sin och andras säkerhet.

Den som begår en gärning är skyldig. Inte att förväxla med individens möjlighet att ta ansvar. Att exempelvis bli påkörd i trafiken betyder inte att du bär skulden, men du blir lidande. Och även om någon döms är skadan redan skedd.

Så utöver de resurser vi lägger på att utveckla säkrare fordon, eller lär våra barn att inte kränka andra, tvingas vi också anstränga oss för att hantera nuet. Vad kan du göra för att minska skaderisken?

Även om denna sida innehåller verkliga skildringar av våld är syftet inte att skrämma.Liksom en brandövning är målet att upplysa och därmed skapa en tryggare tillvaro. Den som förberett sig mentalt står också bättre rustad, oavsett vilken typ av akut kris det handlar om, och förhoppningsvis går den som just genomfört en brandövning inte omkring och känner oro för ständiga bränder. Kanske lägger man tvärtom bara bättre märke till var nödutgångarna och brandsläckarna är placerade.

Skyddsrummet riktar sig till dem som på individnivå vill förebygga och undvika hot, våld och sexualbrott. Målet är att sprida kunskap om personlig säkerhet och självskydd samt att motivera till eget ansvarstagande och civilkurage. Vi är politiskt obundna och utgår från fakta. Därför uppdaterar vi gärna innehållet så fort vi tillförs vederhäftig information.